Mitt humör har ändrats rejält sen senast, jag är inte direkt glad över mig själv. Jag ångrar att jag hällde i mig så mycket i fredags, men mest av allt ångrar jag att jag inte drog hem när alla andra sen-födda 91:or drog. Så jag fick min konsekvens, rejält också. Jag grät så mycket när det hände att jag inte visste var jag skulle ta vägen, jag ville bara dö och slippa möta mina föräldrars besvikelse, det är det värsta. Senare i sommar kommer jag att prata med polisen och se ifall jag kommer få böta, vilket är mycket troligt. Jag ska vara helt ärliga mot dom, hoppas att det leder någonvart. Att jag slipper betala så höga böter. Mamma och pappa är inte direkt förbannade på mig, halvt besvikna bara. Mamma förstår också mig, att det är tråkigt att behöva fylla år så sent. Jag har inte fått något straff av dom, mer än att jag själv måste betala bötern. Dagen efter jag vaknade ville jag bara att det skulle vara en dröm, men nej. Nu i efterhand förstår jag hur jävla lättpåverkad jag är, psykiskt sätt och hur jag gärna gör allt för att passa in. Men jag ska aldrig ta till med olagliga medel igen för att försöka passa in, det är inte värt det. Jag har ju faktiskt en hel drös med kompisar som ännu inte fyllt arton, kan ha lika kul med dom ju! Men jag var bara blind, blind som bara den. Anlednigen till varför jag ville in var för mina kompisar skulle dit, självklart vill man ju med dom. Men den största anledningen var ändå du, men nu inser jag vilken idiot du är. Jag ville tro att du var något som man kunde tro på, kanske för att jag så gärna ville tro att jag äntligen skulle bli så lycklig som alla andra som har en älskling att gosa med. Men dagarna gick, jag ville bara vara din vän sen eftersom jag förstod att du inte ville något mer. Men nu vet att jag du inte vill ha med mig att göra överhuvudtaget, du är ignorant för att du tror att ditt utséende och din populäritet kan leda dig någonstans. Men jag tror inte att den kommer leda dig någonstans i framtiden, ju äldre man blir desto mindre viktigare bli dom sakerna. Nu finns det bara en sak jag vill göra mot dig, en enda sak... Jag kan inte tillåta det avslutet vi fick, jag vill hämnas på dig så jävla mycket. Men jag borde inte, borde inte sjunka ner till din jävla äckliga nivå. Nej, det känns absolut som jag aldrig kommer få någon. Känns som det är omöjligt att falla för mig, jag vet inte varför egentligen? Ja, jag kanske inte är som alla andra, men jag är absolut ingen dålig person. Jag tänker sluta leta nu iallafall, det får dyka upp någon när det vill och kanske då orkar jag kämpa för att få den. En onödigt lång text, men jag kände för att skriva av mig.